Av redaktionen | Urban Dawgs Tidning Sedan år 2000 används Norbergs vinkel som en del av bedömningen av höftledsdysplasi (HD) inom Svenska Kennelklubben (SKK). Metoden infördes i syfte att förbättra diagnostiken och harmonisera med internationella riktlinjer. Men med facit i hand växer kritiken. Flera veterinärer, genetiker och uppfödare ifrågasätter idag om metoden verkligen är till nytta för hundarnas hälsa – eller om den tvärtom bidragit till utslagning av fullt friska individer och förvirring bland uppfödare. En ny vinkel på gamla höfter Införandet av Norbergs vinkel i Sverige var en del av en större övergång till det internationella FCI-systemet för HD-gradering. Från den 1 januari 2000 började SKK gradera höftleder i fem steg, A till E, där Norbergs vinkel blev ett av flera mätverktyg i bedömningen. Syftet var att få ett objektivt, kvantifierbart mått på hur väl lårbenshuvudet ligger i ledskålen – ett indirekt mått på ledens stabilitet och täckning[1]. Men Norbergs vinkel togs ur

Av redaktionen | Urban Dawgs Tidning Höftledsdysplasi (HD) är en av de mest omtalade diagnoserna i hundvärlden – men kanske också en av de mest missförstådda. Under decennier har kampen mot HD präglats av strikta avelsprogram där endast hundar med "fria" höfter, HD A eller B, tillåtits föras vidare i genpoolen. Men en växande skara veterinärer, genetiker och uppfödare börjar nu ifrågasätta om det är rätt väg att gå. Är det verkligen alltid klokt att säga nej till varje individ med ett C eller D på höftprotokollet – även om hunden i övrigt är frisk, funktionell och genetiskt värdefull? Det här reportaget undersöker de vetenskapliga, etiska och praktiska argumenten bakom en mer flexibel strategi. Genom expertintervjuer och aktuell forskning tar vi reda på varför ett strikt HD-fokus kan leda till oönskade konsekvenser – och hur en nyanserad hållning, där även hundar med mild till måttlig dysplasi (HD C och D) tillåts bidra i avel, kan främja hundrasers långsiktiga hälsa och överlevnad. HD